Per och Miljöpartiet mm

Per var tidigt aktiv i miljögrupper och fredsgrupper, och kom senare att starta Miljöpartiet.

Före Miljöpartiet: Miljögrupper, Fredsgrupper, …

• Som 14-åring medlem i Fältbiologerna och deltog bland annat på ett Fältbiologläger i norra Lappland. • Som 16-åring startade Per Naturpolitiska gruppen som existerade några år och som syftade till att skydda naturen. Detta skedde strax innan miljö kom att förknippas med miljön i naturen, tidigare avsåg ordet t.ex. inomhusmiljön, osv. Gruppen fick ett 20-tal medlemmar. • Som 17-åring blev Per medlem i Karlstads Miljövårdsgrupp som bildats strax innan. Hugo Hassel, den stora miljökämpen var ordförande men kom att ersättas av Per eftersom Per hade en bättre förmåga att hålla ihop en organisation. Gruppen organiserade arbete med att samla fakta och arbeta mot miljöförstöringen. Man deltog även i olika konferenser och läger mm. Miljögruppen blev medlemmar i Miljögruppernas Riksorganisation – MIGRI som leddes av Björn Gillberg men kom att motsätta sig Björn Gillbergs sätt att toppstyra organisationen vilket slutade med att MIGRI uteslöt hela Karlstads Miljövårdsgrupp som dock arbetade vidare med andra likasinnade runt om i landet. Gruppen hade över 50 medlemmar (hur mycket mer är bortglömt). • Vid 20 års ålder, när Per studerade vid Göteborgs Universitet, gick han med i en miljögrupp i Göteborg som hette Miljö- och Framsteg. Gruppen hade över 2000 medlemmar och hade en allmän miljöinriktning. Vid första årsmötet som Per deltog vid blev han vald till gruppens ordförande. Per studerade ett år i Göteborg och avgick när han flyttade vidare. • Per var också mycket aktiv i Nej till kärnkrafts-rörelsen.  Deltog bland annat i Barsebäcks-demonstrationerna där Per, på cykel åkte fram och tillbaka och sålde hundratals T-tröjor Nej till Kärnkraft till förmån för rörelsen.

Fredsgrupper

• Per blev tidigt medlem i Karlstads Fredsförening som var en del av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF). • Vid 22 års ålder gjorde Per alternativ tjänstgöring till det militära där han bland annat fick träning som brand- och räddningsman i civilförsvaret. I samband med detta var Per med om att bilda Vapenfriföreningen - VFF som blev en hybrid mellan ”facklig förening” för de som gjorde vapenfri tjänst och fredsförening. Redan från början anslöt sig föreningen till Svenska Freds – SFSF där man stadgemässigt var en lokalförening trots att föreningen hade medlemmar och aktiviteter över hela landet. Föreningen fick cirka 200 medlemmar vilket varierade över tid.  Per satt i styrelsen för VFF hela dess tid (knappt 20 år) och var kassör där under många år. VFF gav ut en tidning 4 ggr per år. Det gick till så att x antal medlemmar samlades hemma hos Per, skrev ihop artiklar som sedan skrevs ut på stenciler och sedan trycktes upp på Pers stenciltryckeri. Sedan plockade man sidorna – genom att gå runt Pers köksbord, häftade och la in dem i kuvert som fick medlemmarnas adressetiketter påklistrade från ett dataprogram programmerat av Per.  Ett heldagsjobb 4 ggr per år. • När Per flyttade till Botkyrka för att arbeta vid 26 års ålder blev han medlem i Botkyrka Ulands- och Fredsförening – BUFF som också var lokalavdelning till SFSF. Där satt han många år i dess styrelse, bland annat som ordförande. Föreningen höll många möten, bland annat genom att bjuda in andra ideella föreningar. Dessutom drev föreningen en Freinetskola i Bangladesh för fattiga barn under många år. När en journalist från Dagens Nyheter besökte skolan hade han poliser från lokala säkerhetstjänsten i sitt släptåg varefter skolan fick problem och skolan tvingades stänga och rektorn fick fly till Förenade Arabemiraten (Dåvarande Invandrarverket ville inte ge uppehåll i Sverige trots denna anknytning.) Per drev även en ungdomsverksamhet inom föreningen BUFF-BUS (BUS=Barn & Ungdomssektion) där barn i högstadieålder drev olika aktiviteter. BUFF kom så småningom att gå upp i Stockholms Fredsförening (lokalavdelning inom SFSF). • Per var även aktiv centralt i SFSF, bland annat var han flera gånger Kongresshuvudordförande på SFSF kongresser, notabelt att detta inkluderade 100- årsjubileets kongress i Stockholm. På kongressen i Halmstad avgjordes ett konfliktfyllt ärende om SFSFs tidning PAX. Det kom in yrkanden, ändringsyrkanden på yrkanden och ändringsyrkanden på ändringsyrkanden. Total långt över 100 yrkanden. Diskussionerna slutfördes sent på kvällen och Per fick ägna natten åt att fixa en propositionsordning som fick tryckas upp till nästa dag. Notabelt att Per även blev vald till ordförande för kongressen för SFSF 2021, som hölls digitalt.

Partipolitik

1976 startar Per ett nytt politiskt parti, Rädda Framtiden, när han bodde i Karlstad. När han efter utbildningen flyttar till Botkyrka ”tar han med sig partiet”. 1979 ställde partiet upp i kommunalvalet i Botkyrka och hade kommunen inte varit uppdelad i 2 valkretsar så hade partiet möjligen tagit ett mandat. Rädda Framtiden gick med i Miljöpartiets Länsförbund i Stockholms län (som startades flera år före Miljöpartiet på riksnivå). Länsförbundet ställde upp i landstingsvalet. Per var med hemma hos Per Gahrton vid första mötet när Per Gahrton träffade miljöpolitiskt aktiva och beslutade bilda ett parti på riksnivå. Per var med och bildade gruppen för att bilda Miljöpartiet 1980 och han var med 1981 när partiet bildades. Per var sammankallande för den grupp som tog fram ett första förslag till Invandrarpolitik för Miljöpartiet. På första ordinarie kongressen 1982, före första valet på riksnivå, satt Per som huvudordförande. Där såg Per hur Per Gahrton drev att partiet skulle anta maximalt antal program (ett för varje verksamhetsområde). Men några andra, främst kvinnor, krävde att man istället skulle ha mans- och kvinno-grupps-diskussioner för att prata om jämställdhet i partiet. Per som ordförande dunkade igenom att grupp- diskussionerna skulle hållas och såg Per Gahrton uppgivet sjunka ihop. Men dessa diskussioner ledde bland annat till varvade talarlistor med varannan talare kvinna och varannan man vilket ofta betytt att även om många män står på talarlistan fick den kvinna som begärde ordet komma tidigare och före streck i debatten. Per har varit med på många kongresser, alla i början, men inte under senaste åren. Vid valet 1982 valdes Per in som ensam kommunfullmäktig i Botkyrka från Miljöpartiet. Marginalen var en röst. Partiet fick inga nämndplatser utan Per fick driva partiets krav som ensam ledamot bara i fullmäktige. I Botkyrka fanns det då 2 talarstolar den vänstra gick S och V upp i och den högra de borgerliga partierna – Per gick hela tiden varannan gång upp i vänstra och varannan gång i högra talarstolen. Valet efter detta år 1985 blev Per omvald och fick med sig en ytterligare en ledamot från MP. Denna gång valdes även 3 personer in från den lokala gruppen ”Aktionsgruppen mot flygplats i Tullinge” och tillsammans med dem kunde MP genom teknisk valsamverkan ta plats i flera nämnder och styrelser. MP var dock fortfarande i opposition. Ytterligare ett val senare, 1988, dubblade MP till 4 mandat i kommunen och Aktionsgruppen mot flygplats tog 7 mandat. S förlorade sin egna majoritet och valde att då bilda majoritet med MP och vi fick stopp på flygplatsen. Per blev 1:e vice ordförande i Gatunämnden, som under mandatperioden gjordes om till Tekniska nämnden. I valet 1991 stod Per inte längre som förstanamn, men fortsatte på deltid som Politisk Sekreterare, vilket han innehaft även tidigare. Nu i detta val blev MP vågmästare. Missnöjda med samarbetet med S valde MP i Botkyrka att bilda majoritet med de borgerliga partierna. Per, som politisk sekreterare inom majoritetskoalitionen, fick ansvar för Kultur- och Fritidspolitiken.  Det innebar att förutom att vara politisk sekreterare för MP, så var han även politiskt sekreterare för detta specifika område för hela koalitionen och samarbetade med den moderata ordföranden i Kultur och Fritidsnämnden. Per hade en lång rad uppdrag i nämnder, styrelser, och kommunala företag under denna tid. Se Pers CV för mer info om detta. Per satt även som ersättare i Landstinget för MP och hade flera landstingsuppdrag. Därefter var det en paus i Pers arbete inom partiet när han bland annat bodde i England och Indien. När per flyttade till Huddinge 2012 kom han så småningom med som aktiv igen i partiet. 2015 kom Per att bli vald till några kommunala uppdrag i Huddinge kommun. År 2017, efter att flera ledamöter i fullmäktige från MP flyttat och avgått, halkade Per in som ersättare i Huddinge kommunfullmäktige. Se vilka uppdrag i Pers CV.  Nu är Per aktiv i Huddinge MP och sitter i styrelsen för  Gröna Seniorer Stockholmsregionen.  Finns så klart massor mera att berätta, men då får vi skriva en bok.